Spelar roll

Jag har kallat mig sökare tidigare. Men nu inser jag att det jag sökte finns inom mig och det betyder väl att jag hittade vad jag sökte. Jag kommer ihåg att jag funderade på de olika personerna jag skulle vara dotter, storasyster, mamma, kvinna, fru, älskarinna, väninna, lärare och så vidare. Jag skulle nog kunna fortsätta lista roller som jag spelat och fortfarande spelar. Jag kommer ihåg att jag visste inte riktigt vem som jag var men nu vet jag att jag är inte någon eftersom det är bara roller och fyller en funktion i den mänskliga världen. I närvaradets dimension är vi oss själva och där finns inga roller. Där möts vi som jämlikar. Ibland händer det att jag gläntar på dörren och vågar släppa in någon men jag är fortfarande fast i mina roller. Idag har jag vågat ut några gånger och det känns så bra efteråt.

Jag tycker om henne

Jag är så tacksam för att jag har vänner som påminner mig om att vi är alla kärlek. Det är så lätt att glömma bort att vi alla är förenade. Likaväl som det är lätt att glömma bort att alla har en egen historia och jag kan inte veta varför mina medmänniskor agerar på det sätt de gör. Men när jag hör min vän säga: Jag tycker om henne. Då tänker jag att alla människor har alla goda sidor och det finns någonting att tycka om hos alla. Jag blir så glad inombords när jag märker vilken skillnad det gör på omgivningen när någon står upp för sig själv och pratar med hjärtat istället för egot. Det är mycket lättare för mig nu att hindra tankarna från egot att komma ut som ord. Jag hinner bearbeta tankarna och välja hur jag ska uttrycka mig.

Jag fick mig en tankeställare när jag irriterade mig på hur omständiga människor var. När det var jag själv som var det. Jag började beblanda mig i saker som jag inte behövde och då blev det ännu värre. Jag hann stoppa mig själv och allting blev så mycket lugnare inom och omkring mig.

Tid för återhämtning

Livet rusar på i 200 och dagarna går snabbt utan reflektion. Det var var inte riktigt så jag ville att livet skulle bli. Nu när helgen kommer och vardagsstressen stannar upp för ett ögonblick hinner tankarna i kapp. Fortfarande är det flera saker jag vill hinna med men nu låter jag själen vara med. Jag har tackat ja till mig själv genom att lyssna på mig själv och gick hem i tid från jobbat. När jag lyssnade på mig själv var det inte svårt att  säga nej till allt som jag kan göra en annan dag.

Stillhet är måttot. När jobbet eller andra saker börja leva sitt eget liv i tankarna påminner jag mig om att uppmärksamma det jag gör just nu. Tanken blir stilla och jag gläds över tacksamheten. Jag kan åter njuta av stunden. Nu har jag återhämtat mig i naturen. Än en gång fick vandringskängorna göra sitt och kroppen fick meditera gående. Sköna underbara turer i fjällen.

Energinivån höjs ett snäpp

Tack alla människor för att ni hjälper mig att komma ihåg. När vardagen kommer är det lätt att glömma det jag varit med om i sommar. Jag har varit med om så mycket och vid ett tillfälle reflekterade jag över hur mycket energi jag måste ha. Nu så förstår jag att jag tillförde massor med energi under sommaren. Men när jag började jobba igen sjönk energinivåerna rakt ned i backen. Det är inte så konstigt för jag tog bort så mycket som gav mig energi.

När jag nu blir påmind om sommarens aktiviteter och hur den ska hjälpa mig att må bättre känns det redan bättre. Jag vet att inom mig finns allt jag behöver det gäller bara att sålla bort det jag inte behöver. Det hjälper mycket att skriva för då kan jag sortera tankarna och sätta ord på det jag känner.

Igår hade jag äran att lyssna på Janesh Vaidya. Det var en energihöjare och inspirerande föreläsning. Ett uppvaknande och ner med foten i backen och ta tag i livet om du vill leva lycklig. Det är upp till mig själv om jag vill vara lycklig för jag väljer mina tankar. Med andra ord ska jag sluta tycka synd om mig själv och inte hamna i offerrollen. Det var precis det jag behövde för att komma ur obalansen jag känner just nu.