Livet rusar på i 200 och dagarna går snabbt utan reflektion. Det var var inte riktigt så jag ville att livet skulle bli. Nu när helgen kommer och vardagsstressen stannar upp för ett ögonblick hinner tankarna i kapp. Fortfarande är det flera saker jag vill hinna med men nu låter jag själen vara med. Jag har tackat ja till mig själv genom att lyssna på mig själv och gick hem i tid från jobbat. När jag lyssnade på mig själv var det inte svårt att säga nej till allt som jag kan göra en annan dag.
Stillhet är måttot. När jobbet eller andra saker börja leva sitt eget liv i tankarna påminner jag mig om att uppmärksamma det jag gör just nu. Tanken blir stilla och jag gläds över tacksamheten. Jag kan åter njuta av stunden. Nu har jag återhämtat mig i naturen. Än en gång fick vandringskängorna göra sitt och kroppen fick meditera gående. Sköna underbara turer i fjällen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar